Hemma i Kathmandu
Den senaste bloggen som kanske skulle hetat något i stil med ”dagen innan avresa” utgick. Det var en hel del att göra dagen innan avresa. Att sitta på flyget var en lättnad. Och att landa via Frankfurt och Delhi som vanligtvis är en mindre mardröm gick oförskämt smidigt. På det längsta planet delade jag och dokumentärfilmaren Emil Sergel på tre säten och lite sömn.
Att landa i Kathmandu var som att komma hem. Jag älskar Nepal! Jag ogillar vanligtvis stora städer, men i Kathmandu känner jag mig hemma. Luften liksom vibrerar av äventyr. Jag är här för femte gången och älskar Kathmandu som ett andra hem. För mig lovar staden lugn, äventyr och berg.
Att åka från flygplatsen till hotellet i turistkvarteret är som att transporteras 400 år tillbaka i tiden. Vi åker förbi apor som klänger på ruinerna av ett tempel, kor strosar utmed vägkanten och lite längre bort plöjer en gammal man ett fält med hjälp av två oxar. Vägen är kantad av små fyrkantiga terrakottahus med dörrar som ser så små ut att jag säkert måste huka mina 165cm för att komma igenom. Sagolika och vackra små människor i färgglada saris och dräkter trängs längs marknader och små butiker. Lite senare går jag runt på de små gatorna och fånler åt allt och alla och är bara löjligt lycklig. Människorna jag möter verkar inte tro jag är galen utan ler tillbaka. Plötsligt försvinner elektriciteten och gatan blir helt svart några minuter innan några butikers generatorer går på.
Jag har också träffat resten av min expedition! Tyvärr halverades den i och med det fruktansvärda som hänt i Japan då fyra japaner skulle ingått i expeditioner. Nu är två av dem hemlösa. Det får alla andra små problem att verka ytterst betydelselösa. Men jag fick en mycket bra känsla med de övriga. Det är jag och Anders Stävhag från Sverige, David Wermuth från USA och Rob från Holland. Eftersom vi är så få kommer vi försöka gå mot toppen samtidigt. Det är extremt spännande att göra ett av mitt livs största äventyr med män jag knappt känner (än). Såklart har jag mött mina Sherpa-vänner och familjer vilket alltid är ett härligt återseende. Det känns som om det var igår.
Dessvärre kan det vara problem med visumet til Tibet vilket kan fördröja vår avfärd några dagar. Mer om detta senare. Nu ska jag vara med i en vetenskaplig studie om kroppens reaktioner på hög höjd. Svenska Erika Schagatay och hennes assistenter ska mäta oss innan och efter expeditionen och vi ska hjälpa till att samla information under tiden.