Djupaste fridykningen i svenska vatten
Du behöver vara stark, ha en utmärkt syreupptagningsförmåga, fysisk flexibilitet och bra öron samtidigt som du ska kunna minska på syreförbrukningen, komprimera lungorna och hålla andan. Utanpå detta måste du ha ett psyke av stål – Om du vill bli en bra fridykare, alltså.
Fridykning är en underbar sport som dessvärre är lite knepig att träna upp sig till. Alla ovanstående faktorer är nämligen extremt svåra att träna samtidigt. Så fort man tränar eller rör på sig mer än nödvändigt ökar syreförbrukningen = kortare andhållning och inte särskilt djupa dyk.
Men för att komma någonvart måste man börja med att sätta ett mål. Efter vårens eskapader i Himalaya började sommarens träning med det modesta målet att nå 100m i svenska vatten på ett andetag. Tanken var att bara ett sådant mål kan motivera till den stora och roliga mängden träning det kräver. Och jodå, när klockan ringde 05:30 var det tanken på kolsvart mörker, iskallt vatten och elva atmosförers vattentryck som fick mig att gå upp och hålla andan och stretcha lungorna. Veckorna bestod av manisk fysträning halva veckan och något lugnare fridykningsträning den andra halvan. Jag gillar konstraster.
Träningen består av de tre saker som begränsar hur djupt man kan dyka:
– syreförbrukning (tränas genom konditionsträning, avslappningsövningar, rätt fridykningsteknik, yoga, rätt kost)
– tryckutjämning (tränas genom dyk på tomma lungor, öronövningar)
– psyket (tränas genom meditation, djupa dyk, hjälp av NLP från Ulf på dexologic.se)
Kanske reagerade du på begreppet ”dyk på tomma lungor”. Att dyka så djupt man kan på ett andetag kan tyckas farligt och dumdristigt för många. Vad är det då inte att andas ut innan man dyker ner? Det är tomt.
Tomheten är en känsla som blir extra påtaglig just när man inte har någon luft i lungorna. Det känns just – tomt. Och det känns lite konstigt. Mot naturen, liksom. Men flera andra däggdjur andas ut innan de dyker. Och de dyker till 200m! Kanske var det detta som inspirerade fridykare att börja träna med tomma lungor. Vad vi egentligen försöker uppnå är att efterlikna trycket på lungorna som uppstår vid djupare dyk, utan att dyka så djupt. När jag på tomma lungor dyker till 10m kanske det motsvarar samma tryck som ett par fulla lungor får på 70m.
För att spara lite av luften i mina 4,2liter små lungor har jag lärt mig använda en ny typ av utrustning. ”Fluid goggles” kallas ett slags cyklop/simglasögon som man fyller med vatten. Cyklopet har fastlimmade linser som gör att man ser (hyfsat iallafall) under vattnet. På ett 100m dyk sparar jag en knapp liter luft till lungorna som annars skulle används för att tryckutjämna cyklopet!
I helgen är det dags. En vikt som av någon anledning döpts till ”Gordon” kommer ta mig ner till 100m där jag sedan simmar upp med en ballong till ytan. Det kanske låter enkelt, men det är det inte. Jag är inte ensam om det här dyket. Över 10 personer är inblandade för att det ska gå att genomföra, och inte ens träningen hade gått att genomföra utan hjälp att dra upp rep, hitta djup, prata om djuppsykoser, köra båtar, fixa utrustning, fotografera, fylla luft och ha kul under tiden. Dyket kommer bli det djupaste någonsin i Svenska vatten, och ett nytt svenskt rekord.
Oavsett hur det går – Tack Sebastian Näslund (fridykning.se), Christian Ernest, Stefan Adolfson (juniordykarna), de goa grabbarna på Oxygene Göteborg, Klara Hansson, Sofia Tapani, Dan Veerhoeven, Max Lindqvist och en alltid lika stor och evig tacksamhet för stödet från Fishermans friend, Tierra och Olympus.
