Hej då pojkvän och bostadsrätt – hej enklare liv!

Det finns ett annat sätt att leva. Det är inte lättare på något sätt, men enklare. Tanken slog mig rakt i huvudet när jag bodde på den lilla Italienska ön Lampedusa för några veckor sedan. Att nu var jag nära. Nu kändes det rätt.
Inte för att det var något fel med det tidigare sättet jag levde. Men det hade börjat skava inombords. Något var inte riktigt rätt. Det var dags att ändra på det.
Ju fler expeditioner och resor jag har varit på ju klarare har det blivit. Det jag gillar bäst är inte spänningen, adrenalinkicken, hårdheten eller att stå på toppen av ett berg. Det jag gillar bäst är enkelheten. Det är såklart inte lätt att bestiga berg, men det är enkelt. Allt du behöver får plats i en ryggsäck. Allt du behöver göra är att se till att äta, dricka, gå/klättra och hitta en tältplats till natten. Lika enkelt är det att fridyka. Ta ett djupt andetag, dyk ner så djupt du kan och sedan upp igen. Vandra är enkelt, paddla kajak är enkelt.
Närheten till naturen. Tystnaden. Att få vara uppslukad av en aktivitet. Att inte kunna bli nådd på mobiltelefonen. Avsaknaden av internet. Färre grejor. Mer levande liv.
Under resorna har jag aldrig saknat överflödet hemma. Jag har aldrig saknat internet. Jag har aldrig längtat till en riktig dusch, en stor säng eller massa rena kläder att välja mellan. Snarare tvärtom. När jag kommit hem har det känns som att det fanns för mycket grejor överallt. Svårt att andas. Jag har länge vetat att jag inte blir lyckligare av mer saker.
Jag tror inte på att vänta. Jag tror inte på att skjuta upp saker eller hitta på undanflykter. Så nu händer det. Vi har börjat sälja av och skänka grejer. Jag ska skänka en stor del av intäkterna till I am water och en stiftelse för att hjälpa familjerna till de Sherpas som omkom på Everest. Vi ska stå på backluckeloppis vid slottskogen på söndag (kom gärna och hälsa!). Känslan är lätthet, upprymdhet. Om ett par veckor säljer vi vår lägenhet. Lägenheten som tog så mycket mod att köpa. För det var jätteläskigt att köpa en lägenhet ihop, kanske läskigare än att bestiga mount Everest. Men allt förändras.
Friheten i att släppa taget.
Han ska bo i vår surfbuss och jag letar tomt nära havet för att bo i en väldigt liten och flyttbar friggebod som ska vara hållbar och miljöanpassad. Det känns inte läskigt alls. Det var en annan av insikterna på Lampedusa – jag vill, nej jag måste, bo nära naturen. Havet. Helst göteborgs norra skärgård.
F.d pojkvännen har egentligen inget att göra med ett enklare liv. Det var bara ett sammanträffande att vårt förhållande avslutades för flera månader sedan. Det är enklare att skiljas från lägenheten än från honom. Han är helt fantastisk, min bästa vän och en inspiration i det kommande enklare livet. Men kanske får han också ett enklare liv utan mig som sambo 🙂
Fortsättning följer…
…Och inte vart som helst – utan jag har, för enkelhetens skull, startat en ny bloggsida för detta nya projekt/äventyr: http://heltenkeltblog.wordpress.com
några bilder från ett liv i enkelhet förra sommaren: